Uffe & Skatan

Fast fashion och den dolda miljöskandalen

Varje dag returneras miljontals plagg till stora fast fashion-aktörer, men vad händer egentligen med kläderna? Flera rapporter visar att många kinesiska klädjättar väljer att bränna eller kassera returnerade varor istället för att återanvända dem. En smidig lösning för företagen – men en katastrof för miljön.

En ohållbar hantering av returer

De senaste åren har kinesiska fast fashion-jättar som Shein, Temu och andra lågprismärken dominerat marknaden genom ultrasnabba produktionskedjor och extremt låga priser. Men vad händer egentligen med de miljontals kläder som returneras varje dag? Flera rapporter visar att en stor del av dessa aldrig kommer tillbaka in i försäljningsflödet – istället bränns de eller slängs, vilket skapar en enorm klimatbelastning.

Bränning av kläder – en snabb men skadlig lösning

Anledningen till att klädjättarna hellre förstör returnerade varor än att återintegrera dem i lager är enkel: det är billigare. Logistik, kvalitetssäkring och ompaketering är dyrare än att helt enkelt kassera varorna. Dessutom produceras kläderna i en sådan takt att lagren snabbt fylls på med nya produkter, vilket gör att returer betraktas som en belastning snarare än en resurs.

När kläder bränns släpps stora mängder koldioxid och giftiga kemikalier ut i atmosfären. Detta är särskilt problematiskt i länder där kolkraft fortfarande dominerar energiförsörjningen, vilket gör att klädindustrins miljöpåverkan blir ännu större.

Slit och släng-kulturen förstärks

En annan problematik är att den extremt låga prisnivån uppmuntrar till en slit och släng-mentalitet. När en t-shirt kostar lika lite som en kopp kaffe blir det enklare att slänga än att reparera eller återanvända. Detta har skapat en kultur där kläder ses som engångsartiklar snarare än långsiktiga investeringar.

Kombinationen av snabb produktion, korta livscykler och aggressiva marknadsföringsstrategier gör att modeindustrin fortsätter att växa – men till vilket pris?

Vad kan konsumenterna göra?

Trots den dystra utvecklingen finns det sätt att påverka:

  • Välj kvalitet framför kvantitet – genom att investera i tidlösa, hållbara plagg minskar vi behovet av snabba köp och onödiga returer.
  • Handla second hand eller från hållbara märken – fler aktörer satsar på cirkulära affärsmodeller där kläder kan återvinnas eller repareras.
  • Minska returer genom medvetna köp – att läsa storleksguider, kolla recensioner och tänka igenom köpbeslutet kan minska mängden onödiga returer.

Sammanfattning

Fast fashion-industrins hantering av returer är en dold miljöskandal där bränning av kläder har blivit ett ekonomiskt försvarbart men miljömässigt katastrofalt alternativ. Samtidigt har konsumenter makten att påverka genom mer hållbara köpvanor. Frågan är – kommer klädjättarna att ta ansvar innan det är för sent?